Företagsidén startade med ett A4-ark

Från enstaka möbler till modulära arbetsstationer

Man sökte sig utomlands för inspiration till utveckling av kontorsmiljöer.
Man sökte sig utomlands för inspiration till utveckling av kontorsmiljöer. Under en resa till Sverige på 50-talet fick Martti S. Martela idén om modularitet. Tehokaluste skulle börja tillverka standardiserade möbler, som skulle vara enkla att formas till helheter lämpliga för olika arbetsmiljöer.

Produktsortimentet expanderade från enstaka möbler till kontorskoncept och man började även erbjuda kunderna designtjänster. Tehokalustes inredningsarkitekter designade de bäst lämpade möblerna och även klädselförslag för olika arbetsmiljöer.

Att genom ergonomiska möbler främja medarbetarnas kognitiva hälsa och förebygga sjukdomar som orsakar arbetsoförmåga, var ett helt nytt tankesätt på 50-talet. Tehokaluste lanserade stolar som främjade rätt sittställning, rörliga maskinskrivningsskivor och vändbara telefonställningar.

1955 presenterades Kilta-stolen, designad av Olli Mannermaa, och den introducerade formspråket för moderna kontorsmöbler. Stolen var inte bara skön att sitta i, utan även dess ståtliga formspråk väckte uppmärksamhet. Det fortsatta intresset för Kilta-stolen, visar på denna designklassikers tidlöshet.

Arbetsplatsförändring med färre väggar och fler skärmar

På 70-talet blev det allt vanligare med kontorslandskap.
Man började designa möbler som kunde placeras ut fritt i det öppna utrymmet. Grunden för designen var observation: man följde upp hur människor arbetade och lyfte fram betydelsen av olika enskilda behov.

Hierarkierna på arbetsplatserna försvagades och interaktiviteten ökade, men den alltför stora öppenheten fick snabbt kritik. Psykologiska värden såsom arbetsro och möjligheten att delta blev rättesnören för designen och de öppna utrymmena begränsades med ljudabsorberande väggar.

Från och med 80-talet började arbetsstationerna byggas runt datorerna. Till en början fanns det få datorer och de placerades på sidobord. Snart blev datorer så vanliga att de fanns hos alla kontorsarbetare och ergonomin främjades genom olika justeringsmöjligheter för skärmar och tangentbord.

Företaget som 1974 döptes till Martela, växte till ett av branschens största i Europa. I slutet av 80-talet hade företaget nästan 900 anställda. Martela börsnoterades på Helsingforsbörsen 1986.

Kreativitet, flexibilitet och psykiskt välbefinnande ökade

Mjuka värderingar, humanitet och betoning av relationerna mellan människor präglade trenderna under 90-talets arbetsliv. Grupparbete ökade och man började tala om självstyrande team. Flexibla arbetstider och distansarbete blev allt vanligare.

På kontoren byggdes mötesplatser och man förväntades allt mer sällan arbeta sittandes på samma plats från morgon till kväll. Utöver ergonomi började man även uppmärksamma psykiskt välbefinnande. Med kreativ ergonomi sökte man förutsättningar för effektivt och roligt arbete.

Datatekniken revolutionerade inte bara arbetet utan även planeringen av arbetsplatser. På Martela togs Office Maker-programvaran i bruk och med den kunde arbetslokalerna designas och presenteras i 3D-modellering. Samtidigt blev leveranstiderna allt kortare när programvaran kopplades ända till fabriken.

Samanvändning – en revolution för arbetsplatsdesig

I och med att rörligt arbete och distansarbete ökade, stod allt fler personliga arbetsstationer tomma en stor del av tiden. Effektivitet, mångfald och flexibilitet beträffande lokalanvändning höjdes till en ny nivå när man kunde börja välja valfri plats utifrån behov.

Vid arbetsplatsplaneringen under 2000-talet, började man lyfta fram arbetets flexibilitet, områden för olika uppgifter och behov samt betydelsen av interna möten och kommunikation. Enkelt justerbara arbetsbord som kunde höjas till stående ställning blev allt vanligare.

Tack vare teknologiutvecklingen kunde medarbetarna röra sig smidigt från en arbetsyta till en annan, helt efter uppgift och behov. Aktivitetsbaserade miljöer designas nu utifrån kognitiv ergonomi: psykisk belastning motverkas genom kreativitet och utrymmen som främjar återhämtning.
 
Martelas lösning för dagens arbets- och inlärningsmiljöer baseras på tankesättet med de 4 C:na. Vi erbjuder medarbetare och studerande flera utrymmen för olika behov: för samarbete, koncentration, kommunikation och avkoppling. Uppföljning av antalet användare och användningssätt möjliggör kontinuerlig optimering och en miljö som alltid är uppdaterad.