Hur kan erfarenheterna från coronavåren användas i framtidens skola?
När en del av grundskolorna och en stor del av gymnasieskolorna stängdes ner på grund av coronan, hade lärare och elever begränsat med tid att få distansundervisningen att fungera. Efter en något skakig start började det flyta på riktigt bra.
Hemma upptäckte många föräldrar hur lärande faktiskt sker i olika situationer. Detta ledde till funderingar på elevers och studenters ergonomi hemma – men även i lärmiljöer.
”Jag själv hade ett elektroniskt bord och en gymboll, men i barnrummet fanns en gammal pall till bordet”, beskriver Paula Viertola, expert på lärmiljöer på Martela, sin egen situation hemma med ett barn i grundskoleåldern.
”Jag upptäckte snabbt hur barnet självständigt sökte sig till den plats som passade olika arbetsuppgifter och aktiviteter bäst. Det vore bra att ha olika utrymmen även i skolan”, säger Viertola.
Aktiviteter som krävde koncentration och lyssnande skedde på det egna rummet och arbetsstationen. Vid läsning sökte sig barnet till soffan, sängen eller till en koja som byggts för ändamålet och som fyllts med stora kuddar. När barnet ville prata, umgås eller diskutera något, kom hen till middagsbordet.
Lärande behöver olika utrymmen
Lärmiljöer behöver olika tydliga utrymmen som är anpassade att stötta olika typer av arbeten och inlärningssätt.
Under coronavåren var det primära målet att skydda sig mot viruset. På längre sikt bör skolorna dra nytta av vårens framgångsrika experiment.
Många skolbarn saknade gemenskap, närvaron av lärare och sina vänner. I enkäten Elevernas coronavår som genomfördes i Finland, lyftes tydligt de positiva sidorna med distansundervisning fram:
- Ett mer avslappnat schema
- Bättre koncentration
- Användning av nya inlärningsstilar och deras möjligheter, exempelvis informationssökning och inlärning via nätet.
Digitaliseringen förändrar i en aldrig skådad takt inte bara arbetslivet utan även inlärningslokaler och -sätt. Detta har också noterats i läroplanen för grundläggande utbildning. Lärmiljön måste vara trygg och inspirera till inlärning, och i dess utveckling måste också de olika ämnenas kännetecken uppmärksammas.
Bland annat krävs ett tillräckligt antal platser för lärande, som passar för koncentrationskrävande arbete och avskärmning. Dessutom behövs möbler och lokaler som uppmuntrar till möten, samtal och interaktion.
Lösningen finns inte i det förflutna
Martela har modellerat förändring i tre tidsintervall: kort, medellång och lång.
När det gäller kortsiktiga åtgärder fick skolorna tydliga instruktioner från myndigheterna. Det handlade exempelvis om att minska antalet användare per utrymme och att placera eleverna på ett säkert avstånd från varandra. Även användningen av allmänna utrymmen begränsades. Framöver skulle situationen även kunna underlättas exempelvis genom att öka antalet golvskärmar mellan arbetsstationer eller genom att placera bärbara bordsskärmar runt den egna arbetsplatsen.
På längre sikt öppnar pandemin upp möjligheten att förverkliga läroplanens mål, där man helt ser över arrangemang för lärande och undervisning på nytt. Det är inte värt att ta förhastade beslut och återgå till enskilda bänkar och stängda utrymmen.
Nu har vi möjlighet att se framåt och göra skolan till en omfattande lärmiljö, som verkligen stöttar modernasätt att undervisa och lära. Lokalerna kan hjälpa eleverna att definiera sina styrkor och möjligheter i framtidens samhälle.
Målet med moderna inlärningsmiljöer är att skapa nya, lätt modifierade lokaler vid sidan av traditionella undervisningsformer, vilka bidrar till utvecklingen av pedagogisk strategi och verksamhetsutveckling.
Nycklar till en ny lärmiljö
Inför sommarsemestern är det bra att stanna upp och tänka på hur väl din egen lärmiljö har stöttat de förändringar som situationen har krävt. Vilka av dessa lärdomar kan användas i praktiken under en längre tidsperiod?
- Vilka aspekter med utrymmen/möbler har utgjort utmaningar? Hur väl stöder de nuvarande lokalerna flexibilitet och framtida arbetslivskunskaper?
- Hur enkelt är det att anpassa den aktuella miljön?
- Om situationen och distansutbildningen fortsätter även efter sommaren, vilka saker kan förbättras för att arbetet ska lyckas ännu bättre?
- Hur tar man hänsyn till allas välbefinnande, aktivitet under dagen och möjligheter att byta ställning?
- Hur tas även i distansundervisning hänsyn till olika undervisningsmetoder och utnyttjandet av olika utrymmen i hemmet beroende på situationen?
- Hur kan användarcentrerade utrymmen skapas med hjälp av användardata och teknologi?
När de önskemål som satts upp för lokalerna och hur de används förändras snabbt, är det ännu viktigare att fokusera på användarnas förväntningar.
”Det som är säkert är att det är ännu viktigare att samla in användarupplevelser och använda information för att utforma och utveckla lokaler i denna förändrade situation. När användarna påverkar lokalerna, blir det lättare att införa nya regler och börja använda lokalerna”, konstaterar Viertola.
info@martela.se