Det första året i det kvartersliknande allaktivitetshuset i Syvälahti – rektor Jarmo Salos erfarenheter
Våren 2018 färdigställdes ett nytt slags allaktivitetshus i Syvälahti i Hirvensalo i Åbo. Under ett och samma tak finns en skola för 800 elever, ett daghem för 140 barn, ett bibliotek, en barnavårdsrådgivning samt lokaler för ungdomsverksamhet och skolhälsovården. Målet var att bygga en multifunktionell och trygg byggnad som på bästa sätt skulle betjäna alla olika användare samt erbjuda en modern, hälsosam och inspirerande lärmiljö. Redan över 100 besökargrupper från Finland och andra länder har kommit för att beundra Syvälahti.
När Syvälahti togs i bruk var den inte bara en ny byggnad. Den förde också med sig nya arbetssätt och nya aktörer. Vi intervjuade Syvälahtis rektor Jarmo Salo i början av det nya läsåret.
Hur gick det första läsåret i de nya lokalerna?
Året gick förvånansvärt bra – stämningen är klart positiv. Man måste ändå alltid precisera och göra justeringar oavsett hur väl man planerat. Vi hade vissa koncept enligt vilka vi tänkte att sakerna skulle fungera. När vi märkte att någonting inte funkade, ändrade vi det vid behov.
Hur tog lärare och elever emot de nya lokalerna?
Eleverna har i huvudsak varit nöjda med den nya miljön. En öppen lärmiljö är ändå baserad på förtroende som måste förtjänas. Det tar alltid lite tid innan man utarbetat gemensamma regler, preciserat dem och efterlever dem. Detta är en stor uppfostringsuppgift för oss. Det är människorna som gör att allt fungerar. Martela höll en workshop för personalen där man diskuterade gemensamma spelregler och kläckte idéer om mångsidigt utnyttjande av lokalerna.
Även responsen från vuxna användare tyder på att planeringen har lyckats. Tillfredsställelsen och lokalernas ändamålsenlighet har mätts med flera enkäter och i utvecklingssamtal. I våras gav personalen lokalerna och planeringen skolvitsordet 8,4 vilket är mycket bra! Genom att följa människor får man dessutom en bra uppfattning om hur det känns att komma till jobbet. Och man har kommit till jobbet med ett leende på läpparna! Ingen har sökt sig bort efter att de nya lokalerna tagits i bruk, utan strömmen går inåt.
Vilka framgångar har ni haft?
En enstaka stor framgång är att lokalerna styr oss nu till att göra saker tillsammans. I Syvälahti finns inga konventionella klassrum utan så kallade kvarter som är byggda kring torg. De nya slags utrymmena kräver inlärning både av eleverna och av lärarna. Framgångarna och glädjen att göra saker tillsammans har skapat tilltro till att det här är ett bra format.
Och hur har det varit med utmaningar under resan?
De ursprungliga lokalspecifika elevmängderna stämde inte, men situationen rättades till. När vi startade fanns det 590 skolelever – nu finns det 660. När alla inlärningsplatser inte är baslösningar med “stol och bord”, måste allokeringen av möbler specificeras. De egentliga möbellösningarna lyckades mycket bra, men det tar en lång tid att vänja sig vid en ergonomisk arbetsställning, till exempel att arbeta stående. Ändå är det av avgörande betydelse på lång sikt.
Har det kommit fram några tydliga utvecklingsobjekt?
Det är klart att det med praktiken alltid kommer fram någonting som behöver utvecklas. På möbelsidan var de beklädda stolar som valts för bespisning i centrallobbyn en lösning som man inte kan rekommendera.
Dessutom har användarna personliga preferenser vad gäller till exempel stolsmodeller och det tar sin tid att vänja sig vid det nya.
Hur kommer ni att bedöma lokalernas ändamålsenlighet och fortsatta utvecklingsbehov i fortsättningen?
Ändamålsenlighet mäts på många olika sätt. Med Martelas egen enkät, Åbo grundundervisnings kvalitetsenkät samt alliansenkäter. Med Martela har man kommit överens om en treårig tjänstemodell för lärmiljön, och denna modell gör det möjligt att reagera snabbt på ändringar. Det också en viktig signal för användarna att man svarar på deras behov och önskemål. Lokalen är inte utrustad för en viss användargrupp utan för tjänsteproduktion och funktionalitet.
